Den blida solen väcker allt det som varit dött..
Slut på nian, slut på KVS, slut på 9e, slut på ett skolår.
Början på ett sommarlov och något nytt.
Det blev mindre nostalgi än jag tänkte. Egentligen kändes hela dagens avslutningsceremoni lång. Jag väntade bara på att komma hem och få äta jordgubbar och glass. Nu känner jag mig mest mosig (har solat igen) och nöjd. Nöjd, det är det perfekta ordet att beskriva mina känslor. Är nöjd över att ha gått ut nian med ett stipendie i modersmål och nu har jag många fina minnen bakom mig. Mitt betyg var dessutom bättre än jag tänkt mig. Jag är inte glad över att lämna högstadiet för jag har haft det så bra, men egentligen stör det inte så mycket att det är slut heller. Just nu har jag alltså den känslan, vad vet jag hur mycket jag kommer att sakna högstadiet om en tid. Nu börjar iallafall sommarlovet, och det är den största orsaken till min nöjdhet. Vem kan inte låta bli att vara nöjd på sommarlovet?
Det blev ändå många "hejdå" osagda och många kramar okramade. Mina bästa vänner kommer att bli kvar, det tror jag, men personer man såg då och då i skolan och kunde växla några ord med kommer antagligen att försvinna helt och hållet. Det är de små detaljerna och de personerna jag kommer att sakna! Gemenskapen i skolan, den kommer nog inte kunna ersättas. För att inte tala om gemenskapen i klassen.. Slut på det.
Världens bästa tjejer som hållit ihop hela högstadiet <3 ..och kommer att fortsätta hålla ihop fast vi går lite skilda vägar.
Osses kind var väldigt mjuk idag. Rufset bortklippt, men lika söt ändå.
HANSO
(som ska ha det hur roligt som helst ikväll!)
Ville bara berätta..
..att solen värmer mig och jag känner mig lycklig. 
Musik perfekt för stunden; Grease - Summer Nights.
Har äntligen priima planer för avslutningskvällen!
Torsdag
Efter det körde jag med min egen lilla brumbrum hem till Osse och vi åt glass naminam och var ute i skogen och lekte naturbarn. Osse är min bästa vän!
Det är bara en enda liten skoldag kvar, vilket består av avskedsmiddag. Sedan kommer avslutningen och efter det ett härligthärligt sommarlov.
Jag solade med Nusse i världens härligaste skjorta från indiska (innan jag fick veta att jag skulle spela fotboll).
Hanso
Kjolen i närbild
Sydde nyss in kjolen (genom att flytta knapparna), vilket var enkelt. Slutresultatet blev lyckat! Jag älskar de stora fickorna och knapparna.
HANSO
Redo för att få bruna somriga ben!
och härlig hög kjol (ska sy in den så den blir högre) från indiska.
Bättre bilder senare, kanske.
Jag hatar när min Osse är sjuk. Sjukdomar är nog det allra onödigaste. Jag hatar att vi bor såpass långt ifrån varann att jag inte kan "smyga" hem till honom och ge honom stora krya-på-dej kramar och köpa choklad. Vi kunde se på film och oj, han är så söt när han har feber för han är så varm (het) då.
Kram och en stor puss till Osse; Hanso
KISS alive 35 helsinki <3
Kom ihåg, ta inte med er kamera in på konserten. Gör inte som vi.
Paul Stanley:
"just because you're not in the first rows, it doesn't mean you're not as important"
aww dagens bästa
Efter keikkan togs en såhär het bild. Herregud så vi skrek, jag är så glad att just du var där med mig, för du kunde förstå varför jag skrek och skrek lika mycket själv! Stämningen var för fan på topp under hela konserten fast vi satt med en massa firmagubbar omkring oss. Jag ångrar inte att jag förde så mycket liv att jag nästan skämde ut mig. Jag ångrar absolut ingenting för vi gjorde det tillsammans och jag kommer aldrig glömma denhär kvällen! Mandi tro inte att jag har glömt dig heller, det var härligt att du var där och skrattade åt mig när jag skämde ut mig.
Nu, dagen efter, känner jag mig extremt trög och min hals känns som sandpapper. Men det får man ta!
HANSO
Skrivprojekt
Bokens förord:
Jag vet egentligen inte vad det var som fick mig att börja skriva. Jag har alltid pratat mycket, och haft en massa åsikter som varit mer eller mindre smarta. Jag har oftast inte varit så blyg för mig själv och mina egna känslor. Därtill har jag även tyckt om att bli hörd och sedd. Det var kanske därför jag märkte tjusningen i att uttrycka sig i ord. När jag pratade för mycket, så mycket att nästan ingen mer orkade lyssna, gick det att skriva ner det jag tänkte. På papper får man säga vad som helst, utan att någon behöver lyssna. Man behöver inte bry sig om vad andra tycker och tänker om en.
När jag var liten skrev jag böcker och min största dröm var att skriva bilderböcker för barn. Jag ritade till, vilket inte blev så vackert, och band sedan ihop så att det skulle se ut som riktiga böcker. Jag brydde mig inte om mina stavfel, utan skrev det jag ville få sagt. De flesta sagorna jag har kvar handlar om barn, prinsessor och djur. Jag minns att jag i dagis fick berätta för en dagistant en egen saga, och hon skrev ner det. Vi gjorde det kanske två gånger, men jag älskade det, och minns fortfarande precis hur jag satt och berättade för henne. I lekis började jag skriva ner sagor själv. Jag tror att "Sagan om prinsessa och spöke" var bland det första jag skrev. Jag tyckte sagan blev lång, och var väldigt nöjd över mig själv att jag orkade skriva den till slut. Det gjorde inget att jag skrev med flera centimeter stora bokstäver, eller att halva sidan bestod av en tekning.
Jag fortsatte med att drömma om att skriva egna böcker. Jag vet inte hur många berättelser jag har börjat på utan att slutföra dem. De första kapitlen jag började på gick bra, men sedan blev det stopp och där stannade det. Jag tror jag har skrivit två hela böcker tillslut, en alldeles för mig själv som jag skäms väldigt mycket över, och en tillsammans med en kompis. Vi skrev vartannat kapitel, och det blev tjugo kapitel tillsammans. Vi har fortfarande inte gått igenom den och rättat, printat ut den och gjort den till en bok, men jag är väldigt stolt över den. Jag gav upp mina försök att skriva böcker när jag var ungefär tretton, och efter det har jag skrivit noveller och dikter eller annorlunda texter.
Mamma har alltid läst sagoböcker för mig, och jag har därför själv börjat tycka om att läsa. När min lillebror var liten tyckte jag mycket om att läsa högt för honom. Jag har läst alla sju Harry Potter böcker högt för honom. Jag lever alltid mig väldigt mycket in i böcker jag tycker är bra, och påverkas av det jag läser. Jag vill påverka andra med mina ord någon gång, så som ord påverkar mig!
När jag var liten skrev jag om allt som föll mig in, rädslor, kärlek och glädje. För några år sedan skrev jag mest sorgsna texter, vilket andra kanske tycker är underligt, för jag var själv inte deprimerad då. Det var bara det, att det var så lätt att skriva om sorg. Alla berörs av sorg, och det är lätt att beskriva. Kanske det också var ett sätt för mig att göra mig av med sorgsna känslor, så jag inte behövde känna dem själv. Idag försöker jag skriva varierande, men oftast handlar mina texter på ett eller annat sätt om kärlek. Jag tycker om utmaningar, och försöker göra mina texter innehållsrika och intressanta. Det skall alltid finnas en dold mening eller något överraskande för att jag skall bli riktigt nöjd.
Jag har alltid skrivit dagbok, även om jag ibland haft pauser på kanske halva år. Det är omöjligt att skriva om man inte har lust med det. Detsamma gäller texter, jag kan inte tvinga mig själv till att skriva, utan skriver då det faller mig in. Jag kan skriva uppsatser i skolan fast jag inte har lust, men då blir jag inte nöjd med det jag skriver. Det bästa är att när jag får inspiration och har en ide, blir det alltsomoftast precis så bra som jag önskar. Det blir oftast perioder då jag skriver mycket, och perioder då jag inte skriver alls. Då jag en gång fått inspiration och lyckats, blir jag uppmuntrad att fortsätta skriva och gör det tills jag inte orkar mer.
Jag har svårt att bli nöjd med något jag gör, men när det gäller texter är det inte så. Jag blir lätt stolt över det jag skrivit, även om jag efter några år skäms över det. När det sedan gått ytterligare några år, tycker jag bara det var gulligt att jag skrev något och tycker det är bra därför.
Ord är känslor som kommer rakt inifrån hjärtat och själen. Även om man tänker sig in i en annan persons roll och skriver ur den synvinkeln kommer orden någonstans ifrån. Texterna är kanske en överdriven variant av en känsla jag själv haft. Jag lyssnar gärna på vad andra personer har att säga, och försöker förstå hur andra tänker, och det gör att jag får nya perspektiv. Ibland känns mina texter privata just därför att det jag skriver oftast har en riktig källa.
Denhär boken är en sammanställning av de texter jag är mest nöjd med just idag. Hoppas du gillar det!
HHHHanso
Imorgon KISSkonsert!
Har varit hemma hela dagen och jobbat på ett skolprojekt. Det blev en bok av texter jag skrivit, ända sedan år 1998 och framåt (alltså sedan jag var 6 år gammal). Den blev jättebra men nu har limmet tagit slut så jag måste gå och köpa mer så jag kan göra det allra sista. Ikväll skall jag sedan binda ihop den till något som skall likna en bok (kanske sätter in en bild sedan).
Har surfat runt på olika bloggar idag, och funderat på vad det är för mening med att blogga. Nästan ingen läser min blogg, och jag har inte så mycket intressant att berätta. Ändå vill jag inte sluta. Varför?
Det är iallafall finfint sommarväder ute, jag önskar det är såhär hela veckan, hela månaden, hela sommaren. Man blir på så bra humör av fint väder.
Ikväll ska jag först träna småbarnen, sedan träna själv, sedan bilda ihop boken och tillsist göra en powerpoint till min presentation i onsdag. Kanske jag hinner med lite shopping före kiss konserten, vem vet.
Kram, Hanso
Söndag med Susirock och sned näsa
Det var en varm söndag med Susirock och mycket Osseposse. God picnic, men jag luktade vitlök hela dagen. Tänk att det verkligen är så starkt att man känner lukten av det efter att man ätit pånytt, och tuggat tuggis, och väntat i 8 timmar ! När Osse rulla över min näsa idag när vi brottades på trampolinen visste jag en grej. Om jag kan älska Osse fast han gör min näsa sned (det tog sjuk) älskar jag honom väldigt mycket.
- Hanso banansu
stafettkarnevaaal, stafettkarnevaal
För er som inte är finlandssvenskar, betyder stafettkarnevalen inget. Jag kan slå vad om att varenda finlandssvensk ungdom som läser dethär har hört talas om det. Det är alltså en stor stafettävling som gäller alla finlandssvenska skolor. Förutom själva springandet, finns det en massa annat som hör till, som t.ex hejarklackstävling. Jag tycker stafettkarnevalen är alldeles speciell, har en extra fin känsla. Vem som helst får springa om den så vill, och det brukar vara en helt unik luft fylld med skrik och hejarop hela dagen. Man hör bara svenska runtom sig, och det känns fint.
I år fick "min" skolas hejarklack ett hedersomnämnande, och "mitt" stafettlag (Elin, Hanso, Lina, Fanny) sprang ända till final på 4x100m högstadieskolor. Tiden stannade på 50:59 i semifinalen, vilket var vår snabbaste tid under dagen. Det är inte lätt för konkuransen är hård, men vi slutade på en fjärdeplats vi verkligen var nöjda med! Det skulle ha smakat med en medalj, men vi gjorde vårt bästa.
Nu är jag hemma, efter 12h igång. Jag är absolut slutkörd efter fyra hundrameterslopp och hejarklack. Det var otroligt vackert väder (vilket är ovanligt för stafettkarnevalen), så nu känner jag mig väldigt varm och geggig som man gör efter en hel dag i solen. Ikväll ska jag slöa framför eurovisionen (heja sverige!) med några kompisar, det kommer kännas skönt.
Kram från mig, Hanso
Äppelblom & bisurr
Var med och hade överraskningsfest för Peter som fyllde 40, och det allra bästa sättet att fira födelsedagar är nog överraskningsfester. Det är så roligt att förbereda och få möjligheten att vara skum, och sedan se hur glad födelsedagsbarnet blir. Dessutom åt vi världens godaste sallader, bröd och kakor så nu är jag rund så jag kunde rulla hem från festen. Sportplansgänget är verkligen för härligt.
Jag kommer inte kunna se min Osse förrän på lördag, och
inte förrän söndag kommer vi att kunna vara med varandra sådär egentligen. Det känns som en evighet tills dess. Väntar verkligen på söndag då det blir susirock och all stafettkarnevalstress är förbi. Då, kommer mitt sommarlov att börja och då ska jag ge min favoritpojkvän en stor varm kram av lättnad och vara lycklig. Hanso♥Osse
lägerskolbilder ©amandabieber
hemma igen, och känslorna är..
Kom in genom dörren för några minuter sen, mötte mamma och lillebror i dörren när de var påväg bort. "Hur har du haft det?", frågade mamma, och att klämma in 3 helt sjukt roliga, flummiga, mysiga, härliga dagar i en liten mening blev omöjligt. Jag svarade något i stil med "underbart" och jag tänkte börja gråta rätt ut. Jag känner mig alldeles slut i huvudet och kroppen efter att varit social i 3 dagar non stop + sovit alldeles för lite. Ändå känns det underbart. Jag är bara så lycklig över att ha världens bästa klass, som gett mig så mycket roligt och minnen jag aldrig i livet kommer att glömma, att jag helt enkelt inte står ut med det. Ska jag vara ärlig gråter jag just nu, kanske för att jag är trött, kanske för att jag saknar allt, kanske för att det är skönt att ha det lugnt omkring sig. Jag vet inte, men ikväll ska jag ta det alldeles lugnt och bearbeta alltihop. Jag vet inte vad jag ska säga mer än att lägerskolan var underbar för att jag fick uppleva den med underbara personer. Jag är så lycklig över att jag haft en sån klass som 9e att jag gråter för att jag är rädd för hur det kommer att bli att mista den. Jag har så många bra vänner på klassen, och när vi inte är klassen mer, kommer det att bli mycket annorlundare. Önskar jag kunde hålla kvar alla känslor, alla minnen från lägerskolan, och få leva på dem.
Om du läst dethär, tror du (vet du) att jag är en människa som blir lite överhettad av känslor ibland, men det är jag bara glad för. Känslor ger mig allt, det är bara så. Det är roligt att kunna visa för människor hur mycket de betyder för mig, visa hur mycket de ger mig och försöka få dem att förstå hur betydelsefulla de är för mig. Jag älskar så många människor just nu att jag känner mig full av kärlek.
Här kommer lite bilder tagna med min egen kamera. Tyvärr hatar jag blixtbilder, därför endast dessa dagsbilder. Blixtbilderna är förrästen inte heller så charmiga, för nätter är dålig tidpunkt för att se normal ut på. : (
himlen? jo, inte omöjligt att det var det.
"vi har gruppsex. vill du joina? felix såg dig när du var saminaken"
semiheta efter behandling av häxan hiia-hiia, saiimon är iallafall otroligt fotogenisk : D
suckostön <3 +J4880 visar (stolt) upp sin pokegubbe
Jag tänker iallafall leva på minnen en tid framöver det har jag bestämt.
-Hanso
då bar det av..
Fångad av dig
När jag fick syn på dig kände jag det allt tydligare. Det formades inte ens till en tanke i mitt huvud, ändå var jag fullt medveten om att det hängde något i luften. Något oförglömligt. Du gick inte med händerna i fickorna, dina axlar var inte uppdragna till öronen. Jag tror det var det som fick mig att betrakta dig noggrant. Du skiljde dig helt enkelt ur mängden. Dina steg var lättare än andras, du utstrålade en stor behaglighet. När du kom närmare upptäckte jag att ditt knaster lät som en vacker sång blandat med mitt knaster. Tillsammans lät rösterna inte som röster, utan som sång som var stark nog att lyfta till högre höjder. Det som fick mitt hjärta att dunka hårdare, så jag kände det djupt inom mig, var ditt ansiktsuttryck. Inte en enda rynka av bekymmer rymde det. Dina ögon mötte mina för en sekund, och jag upptäckte lugn dem direkt. Jag minns inget om vilken färg de hade, bara att det jag såg i dem var mer än jag någonsin sett förr.
Jag stannade upp, men du passerade. Förvirrad blev jag kvarstående i den ljumma kvällen medan du gick allt längre bort med dina lätta steg. Sången i dina steg blev långsamt allt tystare. Syrenen doftade, förbi mig gick allt utan att jag reagerade. Mina tankar sprang lösa i min hjärna och jag förstod slutligen att jag låtit något underbart försvinna bort från mig. Jag tittade över axeln, men du var borta. Jag fortsatte långsamt framåt, andra människor mötte mig, men kvar i mitt hjärta fanns bara ditt lugn. Duggregnet övergick i regn som övergick i spöregn men för mig kändes ingen skillnad. Lugnet var oföränderligt.
©Hanso
Tankar i natten med inspirationskällan amandabieber
att vägen alltid varit likadan
så jag bröt mig ur cirkeln
tog ett djupt andetag
och fann mig själv.
tiden jag hade på mig var 1minut.
pusspuss jag mår bra,
slutade i lite material till slutprojekt
+++4par urfina spännen.
imoron gäller LÄGERSKOLA <3
Efter regn kommer sol
Det är underbart med veckoslut.
Det är underbarare att jag ska på lägerskola nästa vecka.
Det är underbarast att sommarlovet riktigt snart är här.
Regn är egentligen inte fel.
Egentligen störde inte ösregnet så mycket när vi försökte få upp värmen till stafettävlingar. Egentligen störde det inte att det inte fanns så mycket regnskydd heller. Knäppt, men jag påverkades nästan inte alls av det. Mitt lag sprang en supertid på 4x100m, är verkligen nöjd över det. När jag kom hem var det som det allra varmaste och mysigaste när Osse var med. Det var antagligen extra skönt att komma hem just för att man sprungit omkring i regn i flera timmar. Förrästen börjar jag bli rätt så duktig på att starta Osses mopo.
Himlen var rätt så vacker ikväll. ♥Hanso
KVÄLLENS
Dagens frisyr: ärr just nu genomvått after-shower hår (på dagen var mitt hår ganska nice)
Dagens klädsel: minniemouseskjorta från santa barbara+favoritjeans med hål+prickiga vans (just nu int de)
Dagens planer: äta gottgott, skriva dagbok, sova zzZzZz
Dagens
Dagens längtan: se kommentaren ovan
Dagens fundering: livet är enkel ibland. peace on earth. glasspinnar är bra att skrapa benen med i bastun!
Dagens beroende: appelsinjuice med fruktkött i namnam från lidl (..on halpa!) +gossipgirl
Dagens tråkigaste: vanliga korta tråkiga stunder som egentligen inte är tråkiga utan bara ohändelserika
Dagens tidning: dassboken awwz och kalle anka såklart, jag läste t.o.m hufvudstadsbladet!
Dagens låt: haha de måste vara världens mest störande sång jag sjöng för Inen; Rihanna - Unfaithful
puss
Jag tänkte på kärlek igår kväll
Kanske vägen var backigare häråt
mer hisnande nerförsbackar
och fartfyllda uppåtsvingar.
Ändå går vi inte att knäckas
i uppförsbackarna
känns allt som stegrande musik.
Väl uppe på toppen
en explosion av rytmer i hjärtat
som pumpar igång mig som inget annat.
Varje liten detalj
får mig att jubla, njuta, lysa upp
då vi befinner oss högre än Himalaya.
I de djupaste groparna
minns vi fortfarande
hur högt upp vi kan nå med bara varandra.
Jag minns den härliga blåsten på toppen
i de branta backarna uppåt,
det är förälskelse.
©Hanso
pssss...
HARRYPOTTER2ANPÅPPLEIKKAROXX2!!1♥
i'm a proud mama
pss. har inte gjort den själv, är en helt utomstående diggare
Varje mumintroll behöver en mamma.
och väldigt dammigt överallt
och Mymlan flög och mjölken for
och Mumintrollets skräck var stor -
han skrek på MAMMA, stackars troll,
men MAMMAN var på annat håll..."
-Tove Jansson
Har firat morsdag idag med mumintema. Fotograferade ganska mycket hos mo&mo, deras gård är otroligt vacker med bäck och en massa blommor. Jag gick runt där i den söta doften av syrén och fick stor inspiration till fotografier och texter. Framförallt bestämde jag mig för att någon gång i mitt liv skall jag plantera en väldigt vacker trädgård som jag skall sköta ordentligt. Har inget emot att peta i jorden, men har inte precis tänkt så mycket på det förr, men nu kändes det som om jag verkligen vill det. En annan sak jag bestämt mig för idag, jag tänker inte klippa mitt hår ännu på länge, istället skall jag köpa snygga spännen jag kan sätta upp det med. En stor lust att få ettpar, som jag kallar det, Julius Caesar sandaler har också fyllt mig. Och en hög kjol! Shoppa, tack.
©pap- HANSO
More than words, is all I ever needed you to show
©Mikael Y
Sjöng alltså More than Words med Fanny (vänster) och Lina (höger) på vårkonserten i skolan. Efteråt känner jag mig nästan stolt, även om jag fortfarande är osäker över om jag borde vara nöjd eller inte. Jag är helt enkelt så stolt över att jag vågade stå där uppe och sjunga ut.
Nu har jag en verklig sommarfiilis, syrenen doftar redan! Hade en härlig fredag med Osse.
-Hansooo
16 skoldagar kvar?!
Löven har blivit grönare, snart är sommaren här. Jag längtar nog efter sommarlovet iallafall. Denhär sommaren ska bli min njutningssommar, jag tänker inte slösa bort en sekund på att inte njuta i fulla drag. Förutom löften om att inte glömma mina högstadievänner, bli brun, träna hårt och äta mycket glass, tänker jag lova mig själv att leva.
Härmed lovar jag dyrt och heligt att leva under sommaren 2008. Hanna, 8.5 2008
Annorlunda shopping och nöjdhetskänslan
Idag har jag alltså shoppat, en väldigt annorlunda shopping. För det första shoppade jag varken länge eller mycket, och för det andra kom jag i ett sällskap jag inte är van att shoppa i. Men variation är bra ibland, ibland kan variation tillochmed få en att se nya saker, känna nya känslor och hitta nya poänger i livet. Idag hittade jag en poäng i shopping, som jag kanske anat förr men blev väldigt klar för mig idag.
Shopping känns onödigt för mig ibland. Att gå från butik till butik och se på allt och pröva på allt med en press på sig som skriker "du har inte råd" och "du vill ha mer". Det är min normala shopping. Samtidigt finns det en konstig sida inuti mig som älskar det lugna livet, det lilla jag lyckats lära mig av min mamma och pappa. Den sidan som tycker att lugnet är allra skönast, och att spendering av pengar är långt ifrån nödvändigt. Den sidan som tycker det är fånigt att människor tränger sig inne i en liten byggnad bara för att få det billigaste, mest eftertraktade.
Idag kände jag mig på bra humör ända från tåspetsarna till öronsnibbarna när jag gick i butiken. Inen och jag shoppade allt från en enda butik, och gick i den nästan hela tiden. Jag tittade inte på kläder och saker till mig själv, jag tänkte mig in i andra personer och funderade över hur de skulle se på saker. Även om jag ville ha nästan allt butiken bjöd på, visste jag att jag skulle gå ut ur den utan en enda sak till mig själv. Det kändes överraskande bra! Även om jag blev stormförtjust, nästan förälskad, i något jag såg, visste jag redan från början att jag inte idag skulle få ta med mig det hem. Jag levde mig in i mammas och Oskars skor (som var föremålen för min shopping) och såg på saker ur deras ögon. Shoppingen blev så mycket mer spännande! Jag kunde stå med ett föremål i min hand som jag själv bara gillade måttligt och fundera en lång stund vad mamma skulle tycka om den.
Klart jag förr har shoppat presenter, och jag har alltid gillat det, men idag har jag kommit fram till varför jag tycker det är kul. Att tänka på någon annan än mig själv ger mig stor glädje och tillfredsställelse. Att föreställa mig minen i ansiktet på Oskar när han öppnar sin present fyller mig av förväntan, kommer jag att ha lyckats med presenten extra bra denhär gången? Tänk så mycket känslor, tankar och tid man kan lägga ner på en present till någon man tycker om. Jag känner mig så lycklig över att shoppa presenter, gud vad jag längtar efter julen!
När jag kom hem och öppnade min påse fanns det inget jag kunde pröva på eller fotografera till bloggen. Det fanns inget jag kunde se fram emot att klä mig i nästa dag, absolut inget. Men trots det kände jag mig nöjdare än på länge med min shopping.
Tackförattdulästeochgonatt, Hanso
Jag är lika grå som dagen
Update 20:52
Har just kommit hem från sportplanen och mina händer är som istappar. Träningen blev ingen succe, det kändes överhuvudtaget onödigt att träna då det blåste som i en storm och temperaturen låg under 10grader. Men jag måste skriva ett litet tillägg, för jag ville bara skriva att mina träningskompisar är de allra bästa som får träningen att bli rolig hur dåligt väder det än är. Det finns alltid plats för skratt, och jag känner mig så avslappnad och hemma på sportplanen. Efter några stora gruppkramar och stora skratt, kändes träningen inte som döden ändå. Kompisar är det bästa. -Hanso
Vilken härlig dag, tack gode gud för vädret
"Vilken härlig dag, tack gode gud för vädret
Vilken härlig dag, jag lever den för dig
Vilken härlig dag, och allt blir bara bättre
Ju mer jag ser, av allting du ger till mig"
HANSO
Paradispicnic
Idag kväll gjorde födelsedagsprinsessan Antonia mig väldigt glad då hon lade märke till att jag blivit brunare! Det är alldeles sant, att under picnicen var det över 20°C och jag har fått sommarens första solbränna! Jag är stolt.
Oskar gav ett löfte om en nudelfest till Antonia och mig. Det får inte glömmas.
♥ Hanso
Recept på ungstortilla
Här kommer ett recept jag använt mer än något annat. Det är ursprungligen ur en tidning, men i dethär laget har jag ändrat en hel massa. Har just ätit det med min familj, och jag känner mig mätt, trött och lycklig.
Hur länge tar det att tillreda? knappt 1h
Hur många personer räcker det till? 5 personer
Varför skulle jag testa dethär receptet? För att det smakar underbart och är lätt att tillreda.
0,900 kg strimlad kycklingfile (funkar även med köttfärs)
1 paprika
1 purjolök
½ påse "spicy mix for fajitas" (eller annan krydda)
+ salt, peppar efter smak
6 msk tomatpuré
3½ dl vatten
16 st tortilla
300g creme frâiche
200g riven mozzarella ost
150g riven emmental-mozzarella ost
- Skär paprikan i små tärningar och hacka purjolöken.
- Bryn broilern.
- Tillsätt paprikan och purjolöken, fräs under omrörning i ett par minuter.
- Rör i tomatpurén, kryddan och vattnet. Krydda ev. med salt eller peppar (jag kryddade med chili explosion och peppar). Låt puttra i ca 5 min.
- Värm ugnen till 225°C och smörj ungsform(er). Fördela den färdiga broilerblandningen på tortillan, och rulla ihop dem. Placera dem i ungsform(er). Bred ut creme frâiche ovanpå, och strö osten överst.
- Grädda ca 10 min, låt ytan bli guldbrun. Servera tillsammans med sallad.
Medan jag tillredde maten lyssnade jag på Shakira, vilket jag inte brukar i vanliga fall, och hennes musik gjorde mig på bra humör! Sångerna hon sjöng på spanska kändes nästan vackrare än de med engelsk text. När jag lyssnar på ett språk jag inte förstår koncentrerar jag mig mer på musiken och rösten. Är texten engelsk får jag lust att lyssna på orden, och då ödar jag all energi på det. Lyssna på "Dia De Enero" och "Estoy Aquí", jag älskar dem. Imorgon skall jag laga mat tillsammans med min pojkvän. Har du något bra recept?
♥Hanso
FÖRSTA MAJ
Hanso, Lina och Ida. Varmaste vappenkramarna! ©Fanny?
Kamerablixt är min bästa vän. +Var har Osse tagit vägen? LOVELY<3
Hanso på picnic med Nona, Osse, Mandi, Ida och Räppä 1 maj. Det var otroligt mysigt! ©Nona
♥ En lycklig Hanso
Russinnatten
Ute i natten hörs höga rop och skratt, snabba springande steg barfota i våren. De springande stegen närmar sig ljuskällan, en grill och levande ljus. Jag är en av de springande, jag är en av dem som andas djupt in av den svala våriga luften. Jag springer hand i hand med en av mina bästa vänner, snabbast av alla springer vi, först av alla. Hon skrattar rakt ut, kanske utan anledning, skriker något om att valborg är det bästa för att man får äta hur mycket grillkorv man vill. Jag lyssnar inte så noga för jag tänker på våren och det svala gräset under mina fötter. Mest av allt tänker jag på lyckan jag är fylld av just nu ikväll.
Vi slår oss ner runt grillen, jag smakar lite på allt det bjuds på och dricker mjöd. Bästa vännens pojkvän hittar många russin i sin mjöd, och delar med sig till mig. Russin i mjöd är bäst, de är sega och skummiga på samma gång. Han skrattar åt hur lycklig jag blir över russinen, och jag känner mig glad över att ha honom vid min sida. Runtom mig existerar ett virrvarr av samtal, och det känns härligt att vara en del av det virrvarret. Inatt hör vi alla ihop, inatt är vi alla ett gemensamt vimmel. Vi bekämpar myggor med tobaksrök och skrattar åt allt och ingenting. Vardagens oroligheter är bortglömda för länge sedan, inatt kan vi känna varenda sekund ticka inuti oss.
Av grillen finns snart bara glödande röd kol kvar. Virrvarret börjar röra sig bortåt, mot andra outforskade stunder. Jag sitter kvar vid brasan med min russinvän och röker min cigarett tillslut. Han äter upp det sista av min grillkorv jag inte orkade med, jag kan känna hans axel vid min sida. Det är något speciellt med pojkars axlar som jag inte kan beskriva. Jag sneglar på honom. Lugnet sänker sig runtom oss, bara ibland hör vi de allra högsta skratten och skriken som kommer farande med vinden. Han märker att jag ser på honom och han ler generat och torkar sig runt munnen. Jag är glad över att min bästa vän hittat en så fin pojke, med tilltalande axlar.
"Vad tänker du på, egentligen?", undrar han när han ser mitt breda leende.
"Skall jag vara ärlig tänker jag på att du har vackra axlar", säger jag med ett skratt. Han sneglar ner på sina axlar och ser på mig med en frågande min.
"Allt går du och tänker på", säger han tillsist med ett snett leende. Hans ögon lyser och det känns som om han betraktar mig på ett sätt han aldrig gjort förr. Han kastar en blick på mina axlar och ser på mig och lägger en arm runt mig.
"Du har väldigt fina axlar själv du", mumlar han och hans fingrar känns elektriska på då de smeker min arm. En stund känner jag mig misstänksam och redo att smita min väg, men våren känns alldeles för vacker. Den glödande kolen är lugnande och hans kropp känns behaglig och hemtrevlig. Jag lutar mitt huvud på hans axel och kan höra hans andetag i mitt hår.
"Du är en bra vän", säger han och jag känner mig mer avslappnad än någonsin. Här kunde jag sova och drömma om solsken och vackert väder.
"Ditt hår doftar gott", mumlar han. Tänk att vara uppskattad, vilken underbar känsla.
"Jag älskar nog dig", säger han ut i tystnaden. Jag ler och kramar honom hårt. Att ha en vän som älskar en är bättre än russin i mjöd.
"Jag gillar dig nog mer än russin i mjöd", säger jag istället. Han ger ifrån sig ett litet skratt och smeker min sida. Jag hör att någon skriker om julen och jag funderar över vem som kan tänka på julen denhär natten.
"Det tror jag nog inte förrän du bevisar det", säger han retsamt. "Hade du gillat mig så mycket hade jag varit uppäten i det här laget", tillägger han lågt.
Jag tittar på honom och hans blick är djup. Jag kan inte låta bli att se på hans läppar. Plötsligt lutar han sig framåt och kysser mig mjukt. Hans läppar är mjuka och varma och jag besvarar kyssen utan att tveka. En vänskapskyss i en vacker natt kan väl ingen motstå. Han tungspets smeker min och kyssarna förändras från oskyldiga små till hungriga och djupa. Mina tankar känns otroligt långt borta och jag känner bara mjukheten i hans kropp. Han trycker mig hårt mot honom och stönar lågt. Hans hand slinker in under min skjorta.
Det känns som om någon häller en hink iskallt vatten över mig, och plötsligt är jag klar i huvudet. Jag sitter omslingrad med min bästa väns pojkvän och smakar på hans läppar. Jag skuffar undan honom och får en god lust att slå till honom. Han tittar besviket på mig och säger obetydelsefulla ord utan att jag lyssnar. Han gör en ansats att röra mig men jag känner avsmak och slår undan hans händer. Glöden i grillen har slocknat helt och myggorna snurrar kring våra huvud. Ut på marken fäller jag en flaska mjöd och jag trampar sönder alla russin utan att känna det minsta. Bort springer jag, och tur att han inte följer mig, för då skulle han vara exakt lika platt som alla russin.
1maj2008 ©Hanso
