h

Gatubelysningen är rödlätt i mörkret
lyser upp färgsprakande löv
som fällts i all hast
Slagit sig har alla äpplen som tappat fäste
liksom hon har de lämnats kvar
liggande
Rödbrusiga är kinderna i den svala vinden
som kyler ensamheten
till kommande is
På det beskyddande duntäcket av vita flingor
väntar hon troget
med klappande hjärta
Fastän tryggheten kanske har glömt
och lämnat henne frysande
även i år

Söndagsmorgon med klart solsken som gör löven guldiga,  nylagad smoothie mums, en handfull underbara vänner och jag undrar bara, finns det något bättre? Nopedope. Annars vill jag berätta att i fredagsnatt låg jag under täcket med mina härliga föralltidvänner och skrattade så det knep i magen.

©nonaprinsessan
puss, hanso

På födiskaffe hos Jode en vanlig håltimme i den mjuka blåvita soffan. Håltimmarna i gymnasiet har blivit rätt så roliga faktiskt. Allting har blivit mycket roligare. Såg slut Edith Piaf filmen idag på franskan och jag rekommenderar den starkt för den var vacker, mystisk, spännande och hemsk. Jag går omkring och sjunger helatiden på slutsången som jag inte ens minns vad den heter.

©A
Det är en speciell vecka dethär. För det första är det årets lediga vecka från friidrottsträningarna vilket känns skönt men kanske tillochmed lite långtråkigt. För det andra börjar provvecka på onsdag, tänk, min allra första provvecka någonsin! För det sista och tredje väntar jag massor ett tomt veckoslut utan planer, och gissa varför jag väntar, JO för att jag får fylla det med roligheter! NU blir det top model, puss från mej, Hanso

Prg är alltid lika mysigt fast jag saknade Ossemin i kvällsandakten, det blir inte detsamma utan honom.

Idag sades det att jag var pippi långstrump. Jag gillar den karamellröda färgen i min nya skjorta som köptes igår, och jag gillar den ännu mer för fast den är oversize är den passlig i ärmarna? Knäppt. ÅH vad jag väntar, om tre dagar är jag i mariehamn och sedan på båten och DÅ NI skall jag ha det kul! Hanso

Om jag bara visste vad som fanns i slutet av vägen

 "Somliga måste föda sig själva på nytt fastän de egentligen är för svaga.
 Fastän de egentligen inte alls är färdiga vare sig att födas eller föda. De har inget val, så de måste.
 Därför börjar de riva och slita i sig själva utan att veta hur de ska få ihop sig igen på slutet.
 De krystar och skriker, de vrider sig och gnyr, och mycket lite kan man göra för att hjälpa dem, dem vars foster har satt sig på tvären."

 Jonas Gardell beskriver osäkerheten över hurdan människa man skall vara på ett mycket bra sätt, vilket är ett av de budskap som jag minns då jag slagit igen boken. Av allt i boken var just detta ställe det jag kom att tänka på då jag funderade över citat. Jag tyckte det på ett fantasifullt och känslosamt sätt förklarades hur människor vill börja om.

 Det finns så många människor som i tonåren, eller kanske i något annat skede i livet, väljer alldeles fel väg i sitt liv. Hur skall man kunna veta om man gör rätt val, hur skall man kunna veta vad som finns i slutet av vägen om man inte själv prövar att gå den? När man kommer i nya situationer och bestämmer sig för att göra något bättre av sitt liv kan det hända att man misslyckas totalt. Därför blir det så många som går fel, kanske tappar bort sig, och vill komma tillbaka till korsningen och göra ett nytt val. Men det är inte alltid så enkelt.

 Om man visste slutet på varenda väg skulle livet inte vara roligt heller. Jonas Gardell vill inte göra oss rädda för att ta risker, han vill inte att vi skall sluta blunda ibland och testa nya vägar på måfå, men han vill ge oss styrka att våga stå på oss när vi märker att vi kört fast riktigt rejält. Han vill att vi skall hjälpa varandra när det är som svårast, ge varandra nya chanser och inte döma någon för hårt. Jonas Gardell vill att vi skall gå backiga och steniga vägar, för allt som inte dödar oss gör oss starkare. Jag håller med honom.

Hanso

Osse sitter och spelar jazz och sjunger för mig. Det är underbart "i aint rich, but i love u bitch" säger väl mer än tusen ord? Senare ska vi laga en tacopaj så det ser ut att bli en myspysig fredagkväll. Hoppas ni har det bra, alla nördar! Hanso

12 stora muffins

Du behöver:

• 3 ägg
• 1 dl farinsocker Jag satte endast vanligt socker då vi inte hade annat hemma.
• 1/4 - 3/4 dl råsocker (eller farinsocker)
• 2 tsk vaniljsocker
• 1 ½ tsk bakpulver
• 1 krm salt
• 5 dl fullkornsvetemjöl Vanligt mjöl för min del, inget annat hemma, tyvärr.
• 1,25 dl mjölk
• 1 dl olivolja eller matolja
• 3-5 dl tinade frysta bär eller färska Jordgubbar!

Gör så här:

Smörj en muffinsplåt för 12 st muffins. Sätt ugnen på 200 grader. Vispa ägg och socker (farinsocker + råsocker) pösigt. Vispa ner vaniljsocker, bakpulver och salt. Blanda sedan ner vetemjöl, mjölk och olivolja till en jämn smet. Rör därefter försiktigt ned bären. Fördela smeten i muffinsformarna, fyll dem ungefär till 3/4 med smet. Strö ev. över lite råsocker. Grädda mitt i ugnen i 200 grader, ca 20 minuter Aningen längre för mina muffinsar
puss från mej